Intervju med en saudisk ateist

– Glöm inte att människor bedriver häxjakt på oss, så var försiktig med vilka fakta du använder.

Så inleder Jabir vårt samtal. Och han har all anledning att vara försiktig, som ateist i ett land där det innebär fängelse, eventuellt tortyr och i värsta fall avrättning, att förespråka en annan trosriktning än sunnitisk islam.

Även om han heter något annat är Jabir försiktig med att offentligt föra fram sina åsikter. Saudiarabien är en extremt fientlig miljö för den som uttrycker icke-muslimska religiösa övertygelser eller, ännu värre, saknar en religiös tro.

Faktum är att för många saudier är ateism – mulhad på arabiska – långt mer störande än att omfatta en annan religion. Flera imamer i Saudiarabien menar att ateism leder till ett utsvävande liv och omoraliskt beteende, och i slutändan evig fördömelse.

I de statskontrollerade medierna betraktas ateister som ett existentiellt och korrumperande hot mot samhället. Nyligen hävdade en imam att ”en våg av ateism sveper över landet”. Det är förvisso en högst osannolik utveckling, men visar ändå på rädslan och borgar för att ingen saudier öppet ger uttryck för en ateistisk uppfattning.

Jabir är i tjugoårsåldern med examen från ett av Saudiarabiens främsta universitet. Ursprungligen var han mycket religiös, deltog i skolans koranundervisning och lyssnade inte på musik förrän i sena tonåren. Men detta förändrades under hans sista år i skolan.

– Jag insåg att den religiösa undervisningen och de religiösa dogmerna inte var rimliga. Så jag började ställa frågor om små saker, som varför musik är förbjudet (haram) eller varför kvinnor måste täcka sina ansikten. Sedan började jag läsa om hur den islamiska traditionen (hadith) hade tecknats ner.

– Vi var en grupp som regelbundet diskuterade olika böcker och efter ett tag kom jag till insikt att religionen i själva verket inte är något annat än en mänsklig uppfinning för att bekämpa verkligheten och upprätthålla ordning.

Jabir hänvisar till böcker av såväl viktiga muslimska och arabiska tänkare som västerländska författare som Richard Dawkins, Christopher Hitchens och Sam Harris. Det var svårt att få tag i sådana böcker och han tvingades ofta smuggla in dem till Saudiarabien.

– Jag brukade få några exemplar på engelska som ingen ändå förstod, men jag var tvungen att gömma Christopher Hitchens ”God Is Not Great” när jag gick igenom tullen, för den var alltför uppenbar.

Sedan kom nästa komplikation, nämligen hur böckerna skulle hållas gömda. En minst sagt tidskrävande process.

– Vill du skämta med en saudisk ateist ska du fråga var han har sin bokgömma, konstaterar Jabir.

Bakom humorn är dock frågan i högsta grad allvarlig. Kommer det fram att han har böcker som ifrågasätter den officiellt fastslagna religiösa dogmen innebär det betydande problem.

På frågan om hans åsikter har isolerat honom, svarar Jabir självsäkert att det inte varit något större problem.

– En del av mina närmaste skolkamrater lämnade den islamiska tron samtidigt som jag. Efter examen började vi jobba i olika städer vilket gjorde det enkelt att bli introducerad i grupper med liknande idéer.

Under de senaste tio åren har kommunikationsteknologin skapat nya möjligheter för många saudier. Det gäller ungdomar som söker kärleken och spirande politiska analytiker som vill debattera, men också erfarna författare som söker en publik samt ateister på jakt efter likasinnade. Internet öppnar dörrar för alla.

– Facebook och Twitter gör det lätt att hitta folk som diskuterar och är intresserade av sekulära värderingar. Vi icke-troende har möten och grupper i många saudiska städer. Du skulle bli chockad om du visste hur många personer från olika delar av samhället som är representerade i den här rörelsen, även om de är väldigt svåra att upptäcka.

Men det är inte bara det faktum att det finns många andra som han själv som har överraskat Jabir.

– Jag blev verkligen förvånad att möta personer i fyrtio- och femtioårsåldern som hade dolt sin ateism i årtionden. De menar att de är först nu, tack var den unga generationen, som de har funnit andra med samma åsikter, vilket också gör att de kan delta i grupper och diskutera sina idéer.

Jabir avböjer artigt frågan vilken bakgrund de här personerna har. Sekretess och tystnadsplikt är djupt förankrade i den ateistsiska rörelsen i Saudiarabien.

Inför sin familj håller Jabir skenet uppe så att de ska tro att han att har kvar sin religiösa övertygelse. Ibland blir det frustrerande, särskilt som han måste låtsas att gå till moskén varje fredag när han i själva verket sitter i sin bil utanför ett café och smuttar på en latte tills predikan är slut. En annan ateist, Abdullah, säger att han är lyckligt lottad som har sin familj i en annan del av Saudiarabien och därför slipper veckans återkommande lögn.

Oavsett detta skulle konsekvenserna för Jabir eller någon av hans likasinnade vara ödesdigra om de avslöjades som ateister.

– Den som tillkännager att han är icke-troende skulle bli bortstött från sin familj, även om inte myndigheterna vidtog några åtgärder. Han skulle få sparken från jobbet, folk överallt skulle prata och varna andra för honom. Förmodligen skulle människor skada honom fysiskt, kanske till och mörda honom.

Hur känns det då att vara saudier med tanke på den här situationen?

– Jag är pessimistisk inför framtiden eftersom Saudiarabien inte är ett sekulärt land. Det faktum att vi har teokrati som förespråkar en av den mest extrema formen av islam skrämmer mig. Det finns inga tecken på förändring i samhället, inte från den kungliga familjen och omvärlden bryr sig inte om hur många som dödas för att de vägrar att tro på den religion de fötts in i så länge oljan fortsätter att pumpa.

Även om Jabirs framtidsvision är synnerligen negtiv råder det ingen tvekan om att Saudiarabien håller på att förändras. Med en växande befolkning, stigande arbetslöshet, fallande intäkter från oljan samt ett växande Internet och snabb expansion av sociala medier står landet inför förändringar och kanske instabilitet. Det skulle kunna ge ett samhälle som är friare och mer tolerant mot olika åsikter och idéer.

Men det kan också innebära en tid av åtstramning och större sociala och religiösa begränsningar när det politiska systemet reagerar på de nya förutsättningarna. Mardrömsscenariot för Jabir är att när den relativt reformsinnade kung Abdullah dör kommer en ny monark som låter polisen och andra grenar av det saudiska samhället starta en aggressiv häxjakt på icke-troende.

Varför fortsätter han då att hålla fast vid sina åsikter i denna farliga situation?

– Som person skulle jag aldrig vara tillfreds mig själv och min syn på livet på samma sätt som idag. Min nya syn på den högsta makten, livet efter detta, tro och religion har formats successivt under år av läsning och mitt sökande efter självinsikt. Men som saudier känns det som jag är född på fel plats.

– Är det inte en grundläggande rättighet för människor att fritt tro eller inte tro! Jag vet att detta bara är en dröm i Saudiarabien, men det ändrar inte det faktum att människor har olika åsikter och trosuppfattningar, oavsett om samhället tillåter det eller inte.

Artikeln har tidigare publicerats på www.yourmiddleeast.com